Scannar era gamla original till en lämplig storlek så att ni kan skapa nya original på papper. Blankt eller matt, kanske t.o.m. en Canvastavla.
Många väljer att köra sina gamla bilder som bildspel på sin TV. Eller kanske fixa till de gamla originalbilderna från 19-talets början, skapa nya original.
Att lämna in material
Negativ scannas lättast sittandes kvar remsorna så klipp inte isär dessa för att endast skicka den enstaka bilden. Markera med ett kryss i kanten istället, skicka hela remsan. När du sorterar använd bommulsvantar!!!
Dia, det finns ju med pappersramar utan glas och glasramar, pappersramarna görs rent lättast med en pensel och en mjuk duk innan de skickas för inläsning, var försiktig! Glasramar kan vara problematiska med fett dam osv. Se till att göra rent dem ordentligt innan ni skickar in dem för inläsning. Det är kvalitets avgörande, vi penslar och blåser av diorna, vi torkar inte rent dem. Eventuellt, ta isär, torka av allt, sätt ihop utan dam i mellan glasen. Då blir det fina kopior.
Ålderskadad dia. Jag har inte sett många eftersom de skall ha en livslängd på 100 år, men det börjar komma, beror antagligen på olika kemi vid framkallning eller förvaring. Blå/röda blir de jag har sett.
Äldre pappersbilder oftast gjorda ifrån glas original behöver också ses över. Kännetecken på att äldre bilder är i behov att fixas kan ses på en blånad i svarta partier. Ett ganska vanligt förekommande problem. Men ser till att skapa ett nytt original, så håller det 100-150 år till med arkivbeständigt bläck och syrafritt material.
Färgbilder från 70 och 80-tal 10×15, börjar snabbare bli allt sämre nu. Det gröna dör och får mer en ton av cyan och rödstick i bilden. När färgerna inte går att rädda kan man alltid göra en svartvit bild av färgbilden istället.
Nya Original
Bilder som återskapas görs antingen på gammaldags fotopapper så som Baryta (Fiberbaserat) eller rag (bommul). Det har en bättre hållbarhet och är arkivbeständigt. Mycket körs även i fotoskrivare som har 100 års hållbarhet, som vanliga blanka 10×15 och 15×20. Svartvita original har bättre hållbarhet.
Priser
Inscanning
Pris varierar givetvis på vad du lämnar in. Normalt kostar en inscanning 150 Kr/st. (Nr 1-5) Men ju fler man lämnar dia eller neg ni lämnar in destå billigare blir det per styck. Så lämnar du in 50 st så kostar de 20 Kr/st lämnar ni 100 st 15 Kr/st, 500 st 10 Kr/st, 500 – och uppåt kostar 7 Kr/st.
Utskrifter
10×15 Blank (1-5) 10 Kr/st, (6-25) 7 kr/st, (26-50) 5 Kr/st, (51-xxx) 4,50 Kr/st
10×15 Barryta (1-5) 25 Kr/st, (6-25) 22 kr/st, (26-50) 18 Kr/st, (51-xxx) 12 Kr/st
10×15 Rag (1-5) 25 Kr/st, (6-25) 22 kr/st, (26-50) 18 Kr/st, (51-xxx) 12 Kr/st
Skulle det handla om väldigt många så kan vi alltid prata om upplägget.
Fakta om hållbarhet av film
Nedbrytning av fotografiskt bildmaterial
Genom kunskap om vad som kan orsaka skador på bilder kan man aktivt förhindra nedbrytningsprocessen så långt det är möjligt. Skador eller nedbrytningsprocesser brukar delas upp i interna och externa nedbrytningsfaktorer. Interna och externa nedbrytningsfaktorer kan verka oberoende av varande men även tillsammans. En bild som har framkallats med bra teknik och produkter har bättre chans att hålla längre än en bild med sämre framkallning, även om den förvaras i en dålig miljö. Bra förva- ringsförhållanden motverkar nedbrytningen till en viss del medan dåliga förhållanden alltid påskyndar densamma.
Hållbarhet
Hållbarheten för svartvita bilder kan vara över 100 år medan densamma för färgbilder endast uppgår till ca 25-30 år. För att förlänga hållbarheten är det viktigt att framkallningsprocessen utförs ordentligt och att inga kemikalierester finns kvar. Eftersom tekniken är avgörande för hur länge en bild håller ser livslängden olika ut för fotografierna. Men man bör även vara medveten om att materialet i de olika lagren som använts i framkallningen har olika livslängd som påverkar hållbarheten.
Nedbrytningsfaktorer
De interna nedbrytningsfaktorerna utgörs av bildens beståndsde- lar men även rester från framkallningen och eventuella efterbe- handlingar. Rester från framkallningen kan stanna kvar i fotogra- fiets bildinformation och produkterna som användes till bilden kan varit dåliga. En bild kommer aldrig hålla längre än dess svagaste punkt, vilken kan variera beroende på framställningstek- nik och val av produkter.
Färgmaterial
Färgbilder har sämre åldringsbeständighet än svartvita bilder eftersom färgerna i sig självt inte är särskilt gjorda för att klara av att hålla en längre tid. Detta gäller både negativa och positiva färgbilder.
Nitratfilm
Nitratfilm är det bäst kända exemplet på interna nedbrytningsfaktorer. Nitratfilmen består till största delen av nitrerad cellulosa som avger gaser i en självaccelererande process där först bäraren och därefter bindemedel och bildskapande material bryts ner. Nitratfilmer har en tendens att självantända om de varit i ett dåligt ventilerat utrymme en längre tid. Bilderna har inte samma tendens som filmerna att självantända, eftersom de inte har samma volymmassa. Nedbrytningsprocesserna är dock densamma.
Acetatfilm
Acetatfilmen betecknas även som ”safety film” och kom att ersätta den brandfarliga nitratfilmen. Men acetatfilmen har visat sig vara instabil och orsakar krympning av det bärande materialet vilket innebär att emulsionen lossnar. När acetatfilm bryts ned uppstår en vinägerlukt eftersom ättiksyra frigörs.
Plastpapper
Tidiga plastpapper hade en tendens att brytas ned varpå bilden krackelerade d.v.s. bildinformationen missfärgades och plasten fragmenterades. Problemet var att pappersbasen innehöll titandi- oxid som vitgörare. Numera har man löst detta genom att tillsätta antioxidanter som förhindrar titandioxiden att absorbera ljusenergi som i sin tur resulterade i att ett oxiderande ämne bildades.
Förvaring
Skadliga ämnen som finns i förvaringsmaterial, kuvert, mappar och plastfickor (PVC). Men det kan även vara inredningar av trä eller spånplattor som avger gaser som ger liknande nedbrytningar som luftföroreningar, främst kväveoxider och svaveldioxid. För hög temperatur och relativ luftfuktighet påverkar hastigheten på nedbrytningsprocesserna. Bland de externa nedbrytningsfaktorerna räknas också mikroorganismer som svamp, bakterier och alger som främst angriper fotografiskt gelatin. Dessa är dock beroende av hög luftfuktighet för att kunna spridas.
Syra fria fotoalbum med syrafria monterings hörn eller “kuddar”.
Hantering
Handsvett, fingeravtryck, fukt, soljus, smuts, Använd bommullsvantar, luft på burk avsedd för rengörning eller tryckluft med filter så du inte blåser partiklar genom ditt original.
Solljus
Fotografier som under en längre tid exponeras för solljus kommer att ta skada. Tänk på att även vanliga lampor kan avge värme och UV-strålning.